Monocoque

En speciell variant av karossen är den monocoque-karossen, som bär upp sig själv. Detta är inte särskilt vanligt hos bilar idag, men är något som vi kan komma att se mer av i framtiden.

Ordet monocoque är en blandning av grekiska och franska, och betyder ungefär ”ett skal”. Ibland talar man istället om strukturskal. All belastning bärs upp av fordonets hölje, på samma sätt som hos ett rått ägg.

Ett av de vanligaste användningsområdena för monocoque-konstruktioner är flygplan. De första flygplanen hade en stomme av trä eller stålrör, som kläddes med tyg. Detta tyg påverkade dock inte hållfastheten, men ökade i gengäld vikten. Därför började olika flygplanskonstruktörer experimentera med konstruktioner där den släta ytan – planets vingar och kaross – skulle bära upp hela konstruktionen. Ett av de första lyckade exemplen på denna typ av konstruktion var den franska tillverkaren Deperdussins flygplan Monocoque, som fick ge namn åt konstruktionstekniken. Detta flygplan byggdes 1912, men det skulle dröja tjugo år innan monocoque slog igenom på andra områden.

En av de första personbilarna med monocoque-konstruktion var Opel Olympia, som började tillverkas 1935. Ett annat tidigt exempel var Citroën Traction Avant, som var den första framhjulsdrivna bilen med monocoque-kaross i stål. På 60-talet gick allt fler tillverkare över till monocoque.

Självbärande kaross

Idag är det vanligaste att en bil har självbärande kaross, vilket inte riktigt är samma sak som en monocoque-konstruktion. Självbärande kaross innebär att karossen är sammanbyggd med chassit och de bärande balkarna.

Motsatsen till självbärande kaross är rambygge, alltså när chassi och kaross är byggda var för sig och sedan ihopskruvade. Ett rambygge är mer tåligt för påfrestningar, och denna konstruktionsteknik är därför vanligast för bussar, lastbilar och olika typer av terrängfordon.

Fördelen med en självbärande kaross är att fordonets bränsleförbrukning blir lägre, och att den yta som kan användas för exempelvis last- eller passagerarutrymme blir större.